Livsdagboken

Det där uttrycket ni vet….jag ångrar bara det jag aldrig gjorde…………stämmer till viss del men inte fullständigt ! 

Jag ångrar en massa annat som jag gjorde, allt från när mina barn var små (och alla fel jag då gjorde) och fram till idag. Det jag inte borde gjort eller kanske borde gjort annorlunda. Jag vet att jag var en bra mamma men visst gjorde jag fel som jag idag ångrar. Så tänker nog vi alla mammor....men ändå!!!

Jag vet att jag är en ganska ”god människa”, en person som ställer upp för de sina till 120 %, som har ett rättspatos som är inplanterat från födseln i ryggmärgen (tack mamma och pappa). Jag kan näst intill inte ta död på en fluga (min älskade man kan och det kan faktiskt jag med om nu ärligheten skall fram). Myggor AVSKYR jag ungefär lika mycket som mördarsniglar. Men om vi räknar bort dessa räddar jag om jag kan, ALLT i djurväg/insektsväg. Kan jag få ut en fluga i frihet istället för att ta fram flugsmällan gör jag det. Inte MR Jansson, där smäller det direkt!  

Jo visst finns det tillfällen som jag ångrar ”det jag aldrig gjorde” men ska jag vara riktigt ärlig är det inte många. Jag har nog tagit mig an de flesta utmaningar, hoppat ut de flesta gånger och hoppats på att fallskärmen seglar upp (vilket den faktiskt alltid gjort), vågat de flesta saker jag innerst inne varit otroligt skräckslagen inför. Där har jag inte så mycket att ångra (fast det vet jag ju inte förrän jag ligger på min dödsbädd…..så sägs det i alla fall).

Men jag ångrar en del av det jag gjorde – som också hör ihop med att jag inte gjorde annorlunda. Eller om man vill krångla till det, det jag alltså inte gjorde. Jag ställde inte upp……..

Jag har bl.a. en vän idag som jag är såååå ledsen för att jag inte tog mer kontakt med som blev behandlad fruktansvärt dåligt p.g.a. en arbetsgivares rent helt otroliga behandling. Jag ställde inte upp för denna person! Jag förstod inte….tog heller inte reda på orsak och verkan. DET ÅNGRAR JAG! Denna person hade säkert varit på annan plats om jag varit med i fighten! DET ÅNGRAR JAG! Denna person fick en tid efter detta som hen inte borde fått. Borde fått en helt annan hjälp!

Under den perioden var jag inte en god arbetskamrat! Då var vi inte vänner men det gäller vilket som! Man ställer upp!!!! >Man finns med en utsrtäckt hand, ett samtal, en kram, ett ”du vet att jag ställer upp, jag finns”.  Det finns några andra anledningar till varför jag gjorde som jag gjorde men det är fortfarande inte okej!

Jag vet hur denna arbetsgivare fungerar, jag blev själv till viss del utsatt innan jag sa upp mig själv. Nu var jag stark, hade ett helt team bakom mig som stöttade och som fångade upp under den korta tid det varade.  En ekonomisk bakgrund som gjorde att jag kunde strida utan att det kändes i kassan. Dessutom är jag väldigt, väldigt stark i mig själv! Ingen Jäkel slår på mig!!!!!! Då JÄKLAR!

Där borde jag ställt upp, gått in och pratat, tagit mig tid att förstå….det gjorde jag inte. Och om det är något jag ångrar att jag inte gjorde, så är det detta.  Jag vet att jag är förlåten men det känns ändå i kroppen. Jag lämnar aldrig en utsatt person…..det gjorde jag då!

Läser du detta så vet du vad jag tycker  och säger – FÖRLÅT!

Jag hoppas att alla som läser detta får en tankeställare. Jag är ganska övertygad om att vi är fler som gjort samma sak! Vi som är starka eller svaga.

Jag ångrar bara det som jag gjorde fel – det jag borde gjort!!!!