Livsdagboken

HÖSTENS DAGAR
Höstens dagar äro genomskinliga
och målade på skogens gyllne grund...
Höstens dagar le åt hela världen.
Det är så skönt att somna utan önskan,
mätt på blommorna och trött på grönskan,
med vinets röda krans vid huvudgärden...
Höstens dag har ingen längtan mer,
dess fingrar äro obevekligt kalla,
i sina drömmar överallt den ser,
hur vita flingor oupphörligt falla...

 

Så kändes det lite idag när jag satt och lyssnade till den kvinnliga prästen som utförde begravningen för min tidigare Kollega Arne, hans dagar var nu slut och höstens har lagt sig som ett täcke över jorden.

 

Vi var 11 personer som satt i den vackra kyrkan, Lundby Gamla Kyrka som sa vårt sista farväl. 11 personer kanske låter förfärligt lite....ja kan så tyckas och visst är det sorgligt att man insåg hur liten krets av vänner som han hade. Det var en väldigt fin och minnesvärd begravning. Mycket berodde naturligtvis på denna underbara präst, Susanne Rikner, som gjorde minnesorden till Arne så målande och vackra. Berodde naturligtvis också på att vi var i just denna vackra gamla och ganska lilla kyrka med så mycket andlighet i väggar och tak.

 

Han var en ensam man kära Arne, en väldigt snäll och godhjärtad ensam man. Han hade sin kampsport som han egentligen inte utövade längre men var på träffar som ordnades runt om i världen. Men han hade inte den konternuerliga vänskapskretsen som han säkert gärna innerst inne ville ha. En fantastiskt allmänbildad person som man kunde fråga om nästan allt och han kunde svara direkt på ALLA frågor till 99 %.

 

Han läste, läste och läste. Både i tidningar och på nätet. Höll sig uppdaterad i de flesta ämnen som finns men hade ett socialt handikapp. Han jobbade som skribent på det företag jag också arbetade på och vi var arbetskollegor i nästan 7 år. En väldigt duktig skribent skall tilläggas!

 

Sista halvåret arbetade han inte för företaget han/vi hade jobbat på gick i konkurs och Arne blev arbetslös (jag hade slutat nästan ett år tidigare). Jag tror att han kände en lättnad när detta skedde samtidigt som han säkert saknade några utav arbetskamraterna men inte själva arbetet. Det hade blivit så stressat och jäktigt och var det något Arne inte kunde hantera så var det stress. Han behövde klara riktlinjer och möjligheten att få arbeta lugnt och metodiskt.

 

Jag försökte alltid att visa Arne respekt, vänlighet och vänskap. Det vet jag att han kände. Jag gav honom ofta en kram, hälsade alltid på honom på morgonen, tackade honom för att han satt på kaffet direkt när han kom på morgonen, delade med mig av min lunchmat till honom om jag tagit med mig för mycket (det var inte mycket hemmalagad mat han fick annars), uppmuntrade honom till de fina artiklarna han gjorde för tidningen jag var ansvarig för o.s.v. Han sa däremot aldrig t.ex. "tack - vad du är gullig/snäll" eller "Tinna, hur mår du idag" om han såg att jag var trött eller liknande..........vanliga fraser som man kan säga till en kollega som man bryr sig om men det betyder inte att han inte brydde sig. Han kunde bara inte visa den empatin på samma sätt som vi andra är vana vid.

 

Varje gång han hade varit ute och rest hade han med sig belgisk choklad (bara det bästa var gott nog) till kontoret och ibland fick även jag och en annan kollega en egen liten chokladkartong också. Det var hans sätt att visa sin uppskattning och sin vänskap.

 

Tyvärr fanns det också personer där som bar sig väldigt illa åt mot honom. Personer som borde ha bättre vett och förstånd än att göra sig rolig på en annan människas bekostnad och i vissa fall rent kränkande. Sådant har jag ALDRIG klarat. Det visade jag tydligt och klart och fick då självklart spydiga kommentarer tillbaka men det rann av mig som vatten på en gås. Det var inte alltid Arne var närvarande när dessa nedvärderande skämt och kommentarer gjordes men det spelar ingen roll! Det är bara mycket små människor som beter sig på detta viset.

 

Men jag vet att Arne visste att jag alltid tog hans parti och det visade han på sitt sätt.

 

Jag tror Arne idag har det bra i sin himmel, han har mött upp med sina föräldrar och han får vara precis som han är och bli fullt respekterad för just detta.

 

Vem är inte utan fel och skavanker, vem är jag eller någon annan att döma ut en människa för att han/hon inte är som oss?

 

"Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Den som tager emot den jag sänder, han tager emot mig; och den som tager emot mig, han tager emot honom som har sänt mig". Johannes 13:20

Jaha så har då äppelsäsongen varit igång ett tag och återigen får jag utlopp för den där ådran att ta tillvara naturens rikedomar!

 

Vad gör vi då med alla dessa äpplen - jo se det skall jag berätta. En hel del recept har jag hittat på nätet och en del har jag fått av mina vänner och en del har jag i mina receptböcker, recept jag samlat på mig genom åren.

 

Det jag tycker har varit mest spännande är att jag i år för första gången gjort äppelmust. Smakar nästan som äppeljuice och kan dessutom med fördel spädas ut lite grand när den skall drickas. Smakade av igår kväll till vår tisdagsmiddag och den var urgod. Till helgen blir det fler flaskor. Det finns två sätt att göra detta - jag gjorde min must på det första sättet, jag pastöriserade juicen - då behövs inga konserveringsmedel alls!

 

Du fyller sedan glasflaskorna som ska användas ända upp till kanten med must och ställer sedan ner dem i ett kokkärl med vatten. Kapsyler eller skruvkorkarna ska vara avtagna och läggs också ner i kärlet. I en av flaskorna stoppar du ner en termometer. Vattnet ska nu värmas upp så att musten i flaskorna får en temperatur på 75 grader. Denna värme ska hållas i 15 minuter varefter kapsylerna eller korkarna skruvas på. Se till att skumfri must står ända upp till bredden - fyll annars på med upphettad must eller hett rent vatten innan korken skruvas på. Kyl inte av flaskorna på en gång utan låt dem behålla värmen i ytterligare två timmar. Jag la en något större frottéhandduk över kastrullen och sedan kastrullocket på detta, så fick det står och svalna i vattenbadet. De var fortfarande ljumma efter 2 timmar.

Pastöriserad must mognar och klarnar under lagring och bäst sägs den vara efter 4-5 månaders lagringstid. Öppnad flaska förvaras i kylskåp och är då hållbar i ca en vecka.

 

5 liter äpplen

6 liter vatten

1 msk vinsyra

1 tsk natriumbensonat

3 dl socker

1. Klyfta äpplen och lägg i en hink. De behöver inte skalas eller kärnas ur.

2. Häll i 5 liter vatten.

3. Blanda vinsyra och natriumbensonat i 1 liter vatten och häll också det i hinken.

4. Rör om och lägg på ett lock.

5. Låt stå i tre dygn.

6. Rör om minst tre gånger per dygn.

7. Sila saften och rör i sockret.

8. Häll upp i rena plast- eller glasflaskor.

Detta har jag faktiskt inte gjort ännu så det finns ingen bild att lägga upp. Fick detta recept från kokaihop.se

 

Nu till helgen skall jag även göra det här, recept från Per Moberg och recept.nu

 

ÄPPELMUST NR 3

5 kg äpplen till 10 liter vatten.

Gör så här

Skala och skär upp äpplena i bitar och lägg ner i en damejeanne (stor glasbehållare för jäsning av vin). Jag har inte detta så jag tänker använda en spann med lock vilket jag är säker på går precis lika bra!

Koka upp vattnet och häll det över äpplena. Låt stå och "jäsa" i en vecka, eller tills det har slutat bubbla.  Fyll upp på flaskor och kolla av trycket ofta första tiden. Går att dricka med en gång men jag skall låta detta stå några veckor så tror jag att ju längre det får mogna desto godare blir det!  Pröva skall jag i alla fall.

 

TORKAD FRUKT

Sedan har jag självklart även torkat äpplen i vår svamp- och frukttork, finns en variant på Jula för 299 kr, även detta en god investering om man gillar att ta tillvara på både frukt och svamp.

Hinner nog med en omgång till innan säsongen är över

 

Vilka dagar vi har haft, min Håkan och jag.

 

26-31 graders värme med ibland lite väl hög luftfuktighet (som jag kallade humanity istället för humidity när jag talade med en annan Mallorcaresenär, ha ha.)

 

10 dagars semester på en så vacker plats och med så mycket god mat och dessutom umgänge med näst yngste sonen har varit helt fantastiska.

 

En av ägarna kom ner till Mallorca och stannade lite längre än väntat och se då är sonen enbart Kapten Knape och inget annat. Då är han stationerad på båten att ta hand om gästen (läs i detta fallet ägaren) och hans gäster. Detta gällde några av dagarna under vår vistelse och även dessa dagar umgicks vi vid lunch eller middag eller fika!

 

Detta var helt okej för oss - vi är faktiskt vana, Håkan och jag, att ta vara på oss själva. Så vi tog på oss vandrarskrona och tog oss ut till allehanda sevärdeheter i själva Palma. Oj, oj vad vi gick. Vi lärde oss området som vår egen innerficka och med Håkan som har en inbyggd kompass så gjorde vi lite större svängar utanför de mest kända kvarteren också.

 

Jag lovar vi har gått många mil. Tur det för vi har också ätit och druckit väldigt mycket gott så, vandrandet har hjälpt till att stoppa allt för många återkommande kilon som vi precis innan resan blivit av med.

 

Vi har sett fantastiska byggnader (som katedralen i Palma och borgen ovanför Palma), otroligt vackra kyrkor (jag älskar att gå in i kyrkor och meditera en stund och titta på alla fantastiska målningar och konstverk som finns där), små gränder och husfasader som är så otroligt vackra. Tvättlinor med nytvättat kors och tvärs, Blommor på balkonger, fönster och trapphus i alla dess former och färger, lyssnat till dessa majorikaner och spanjorer som väldigt ofta spelar hög musik, sjunger och däremellan tjoar och gastar på sina familjemedlemmar och vänner. Det är en livlig och otroligt levande miljö!

 

Vi satt vid flera uteserveringar - tog en öl eller en shandy (50/50 öl och typ Fanta), aqua con gas, tapas av olika sorter och cafe americano. Beroende på klockslag beställde jag också ibland in väl avkyld ett glas vino blanco.

 

Under dessa stunder kom det ofta fram en massa gatusäljare som ville sälja på oss "äkta" Rolexklockor och Diorväskor. Eller löjliga små paraplyer som man skulle ha på huvudet istället för keps......tror inte det!!!

 

Efter detta uppehåll så vandrade vi igen. In och ut ur de två saluhallarna som fanns där - en lite mindre, alldeles intill där Stefan bodde, och en riktigt stor lite längre bort. All färsk mat som vi köpte gjorde vi i den lilla saluhallen, säger bara det...vilka råvaror!!!

 

Vi har åkt sightseeingbuss för att se lite mer av staden vilket var en fullträff faktiskt.

 

Och så har vi självklart umgåtts med Stefan - blivit guidade upp till Valldemosa, till Calvia och en massa andra platser (kommer inte ihåg alla namnen) och även en snabb tur genom Magaluff - turistfällan nr 1.

 

Varit runt vid de olika helt fantastiska hamnorterna, beacherna och även en långtur till området som var eldhärjat för några månader sedan. Otroligt hur väl ändå naturen sakta börjar återuppbyggas. Det kommer att ta tid - inte bara pga av branden men även pga allt saltvatten som dränkte elden.

 

Avslutningskvällen hade vi ihop med Stefan grannar Anne och Peter, med Stefans bästa vänner Wilhelm och Mathew och Wilhelms flickvän Sabrina.

 

Vi gjorde en otrolig fisk och skaldjurssoppa från grunden (tog mig 2,5 timmar) med MASSOR av godis i som blev fantastisk. En fruktsallad på alla dessa underbara tropiska  frukter och en sabayonne till detta. Och massor av gott vin. Vi hade lite tapas och Cava innan maten som vi bjöd på inomhus, resten avnjöts på terassen!

 

Nu är vi hemma igen och njuter av minnena och fotona. Nästa gång vi kommer ner så har Stefan flyttat - till en fantastisk lägenhet med riktigt stor takterass. Bilder kommer nog när han väl kommit på plats.

 

Tack älskade Stefan och tack Mallorca för denna gång!