Livsdagboken

.......så kommer allt på en gång.

 

Stora glädjeämnen har blandats med djupaste ledsamhet och sorg.

 

Man säger ju att livets viktigaste händelser är födsel och död.

Någon födsel har det inte varit men däremot andra stora glädjestunder och så däremellan mycken sorg.

Har åkt jojo dessa två och en halv vecka och känner mer och mer att det gäller att verkligen ta vara på dagen, på livet, göra det man vill NU och inte när det är försent.

 

Ge de man älskar den uppskattning och kärlek NU och inte när det är försent. Ring det där samtalet NU, ge den där spontana kramen NU, tala om hur mycket du uppskattar den/de du älskar NU, var tacksam och njut av hur gott livet är mot dig NU......och inte när det är försent!

 

Ordet försent är nog ett av de värsta ord jag vet. Att haft viljan att göra något men man väntade och så blev det försent.

 

Jag önskar jag själv kunde leva så fullt ut. Jag själv kunde lyda alla de där goda råden jag själv ger. Jag själv kunde ta tillvara på livet och inte missa en enda minut av livet men det gör jag inte.

 

Jag tycker jag är väldigt bra idag att både ta tillvara på livet, på mig själv, mina nära och kära och mina goa vänner men visst missar jag "once in a while". Visst detta är mänskligt men ju mer jag ser och är med om av smärtsamma saker, desstomer blir jag varse att bli ÄNNU bättre på det där med "Carpe diem".

 

Jag har fått alla förutsättningar, de bästa möjligheterna, de goaste vännerna och en tillvaro som gör att jag faktiskt borde bli ännu bättre.

 

Det där som jag gjorde för många år sedan, satte upp en plus och minussida och fyllde i hur jag mådde, vad som fanns i mitt liv, vad som var bra och dåligt och fann att minussidan tyvärr var väldigt fler rader i en plussidan, det har jag inte längre. Det där tänker jag på ofta, ofta och tackar för allt gott jag har idag.

Det skulle bli överfullt på plussidan och väldigt lite under minus (något finns det alltid - sådant är nu livet och vi  människor).

Därför borde jag oftare stanna upp och ta ett djupt långt andetag och känna hur gott livet är, hur många goa vänner jag har, vilken fantastisk familj jag har och ta mig till att säga det lite oftare, till dessa alla som betyder så mycket. Ringa fler samtal även fast jag vet att jag faktiskt är rätt duktig på att hålla kontakten. Det finns dock dom jag önskar att jag ringt lite oftare ändå....för se, nu är det försent till några av dessa.

 

Jag önskar så att jag aldrig mer behöver använda ordet FÖRSENT när det handlar om det finaste vi har d.v.s.  livet, familjen och vännerna! Jag skall i alla fall försöka!  Jag skall ta hand om livet bättre, kärleken bättre och vänskapen bättre, jag skall i alla fall försöka!