Livsdagboken

Nä, så klart skojade jag bara, Håkan är egentligen utan skuld, däremot virusbakterierna som sätter min kropp ur funktion som har vandrat "från den ena till den andra...." (ni vet, "denna ringen den skall vandra..."). Känner mig just nu som ett "utskitigt äpplemos"... knepigt uttryck egentligen men det menas väl att man inte har ett dugg ork. Det är precis så jag känner mig.

Har varit med på besiktningen av Michaela och Stefans lägenhet och lämnat över nycklar. När jag var där och väntade på att "charmtrollet Roger" skulle bli klar med sin besiktning, så kände jag bara...."snälla en stol, jag ger 500 kr för en stol...". Men det fanns ingen stol. Så jag satte mig på fönsterbrädan.

Allt gick väl, nu är jag hemma, har tagit 2 Treo, huvudet värker, kroppen värker, undrar om jag är vaken till "Halv åtta hos mig"!!! Köpt Thaimat...pad chai-någonting...nä det hette inte så men något liknande. Ingen av oss orkar laga till något idag och den som känner mig VET att om inte jag orkar laga mat då är det fara på färde!!! Nja, bara det att jag inte har någon matlust och därmed ingen lust att laga...matlust - lustmat!

Klockan är 17,30...känns som 21,30!!!!

Älskar att vakna i Stugan dessa mornar när solen börja klättra över horisonten, fåglarna har börjat sin morgonsång och allt är för övrigt fullkomligt tyst och stilla. Min själ fullständigt lägger sig till ro, alla nerver hittar en lugn plats och jag går runt och bara njuter och ler. Önskar morgonen kunde förlängas flera timar. Dessa tysta stunder är guld värda.



Kommer att bli så fint, så fint. Det kliar i mina fingrar och jag längtar så enormt till att få ta på mig arbetsbyxorna och förse mig med hanskar, spade och och kratta.

Potatisen ligger redan på groning i fönstret. Fler sorter skall det bli. Skall även lägga ut jordärtskockorna så att vi får lite groddar innan de skall ner i jorden. Sålådorna är tvättade och klara och nu skall jag kolla in vilka utav frösorterna jag kan förgro redan nu.

Nej nu skall jag ut till Håkan och som har börjat elda slänten!

Fick finbesök igår. Jonas, Anki och charmtrollet Jamie var här. Fick i princip en hel dag ihop. Dom kom kl 11 AM och åkte vid 7-tiden PM (eller något ditåt, kollade inte klockan).

Först hade vi lite brunch med pannkakor och smothie och lite annat. Vi hade tagit fram stora billådan till Jamie och snacka om lycklig kille. Till slut SATT han i lådan och plockade upp bilarna. Och så snackade han och så pussades han (när man bad om puss alltså) och så skrattade han. 

Sedan tog vi en biltur runtom här i området. Först ut var Tofta Herrgård och stallet med alla islandshästarna. Det var bara 5 hästar inne, alla var ute i blötsörjan. Men Jamie var så nöjd ändå. Skräckblandad glädje kan vi säga att han hade, vågade inte ända fram att klappa hästen trots pappas trygga famn.


Sedan körde vi runt lite medans en liten herre somnade i sin bilstol. Åkte ner till Kovikshamn och sedan ner till vår lilla hamn och visade mitt "gamla" hus och lite till.

Väl hemma igen var snart nyvakna Jamie en teaterapa av Guds nåde. Han satte sig i stolen precis som pappa och skrattade med hela kroppen. Han dansade till bamselåtar, han var trummis i värsta rockbandet och han lekte tittut bakom stolsryggen. 

Jag lagade middag mellan gapskratten och när jag återfått några av rockstjärnans trumset. Middagen som bestod av köttbullar med potatismos och sås och lingonsylt åt han däremot med andligt tystnad. Åt och åt! Ja han hade ju inte ätit så mycket innan (en smörgås vi brunchen och så åt han nästan bara grädden till pannkakorna...lite popcorn innan maten..så ja, han VAR HUNGRIG). 


Denna underbara gosse och dessa fantastiska föräldrar. Jonas har ju alltid varit en av mina favoriter och Anki, ja vem kan inte tycka om denna mjuka, goa tjej. Vi pratade en massa under dagen och jag måste faktiskt säga, en sådan helt underbar lördag det blev. Snacka om en priviligerad mamma Tinna!!!!

Detta kommer vi snart att göra om igen. Och tänk när sommaren kommer.....då mina vänner, då blir det dessutom havsbad för hela familjen och grill i Stugan efteråt.

....att vår kropp är så olik på olika ställen? Låter det konstigt? Jag skall förklara vad jag menar.

Varje kväll när jag går till sängs lägger jag mig automatik på höger sida. Varför???
Min högersida är alltid den jag hamnar på och det är så jag vill ligga om jag skall ligga riktigt gott.

Ligger jag på rygg så lägger jag alltid höger ben över det andra. Varför vill jag överhuvudtaget alltid lägga ett ben över det andra när jag vilar i ryggläge?

Skall jag gå upp för en trappa tar jag alltid höger fot först. Varför?

Kanske det har med att man är högerhänt. Är det då precis tvärtom för vänsterhänta?

En sak till;

Varför fryser man mer om magen än ryggen?

Varför fryser man mer om händerna än ansiktet?

Huden är precis lika tunn och känslig för övrigt så vad gör att man är mindre känslig på vissa ställen än andra?


Sådant kan jag fundera över och så tänker jag, men Tinna, bry dig inte, det är vad det är! Men se så lätt är det nu inte för mitt lilla huvud. Jag måste VETA och jag måste FÖRSTÅ!!!

Så nu tänker jag ta reda på detta. Är det någon som vet, skicka då förklaringen till mig så slipper jag forska om detta.

Hur gör man för att klippa navelsträngen? Går det att verkligen göra sig fri från sina otroliga moderskänslor och därmed klippa denna så vitt omtalade navelsträng.

Jag hör så ofta när man talar om relation barn visa försäldrar -Ja men för Herrns skull, klipp navelsträngen!
Jo ni alla kloka människor, det skulle jag viljat göra många, många gånger men ser DET GÅR INTE!!!!!

Jag älskar mina barn så otroligt vansinnigt mycket, bryr mig så vansinnigt otroligt mycket och oroar mig så van....ja ni förstår.

Jag kommer ALDRIG, ALDRIG att kunna släppa denna roll att vara mamma med ansvar för dessa telningar vad som än händer. Jag vänder mig ut och in om det behövs. Jag ger mer kraft än jag egentligen har. Jag säger att jag kan fast jag kanske egentligen borde sagt nej. Ja, jag vet... jag får fler som säger -Men Tinna, du måste säga ifrån.

Ja men det gör jag väl, ibland. Inte så att jag inte finns där om dom behöver mig men ibland så säger jag faktiskt att -Nej det fungerar faktiskt inte nu. Jo då, jag lovar, det HAR hänt.

"En gång mamma, alltid mamma"

Varför är många mammor så himla mammiga? Är våra barn ALLT?

Nej, våra barn är inte allt men de betyder allt. För mig utan mina barn vore en tillvaro så trist, så trist. För mig utan mina barn så skulle jag varit en mycket sämre människa.

Jag är en älskande mamma, som älskar utan att kräva att få något i retur. Vilket resulterar i att jag får så mycket i retur så det ibland bara svämmar över.

Ja, jag älskar mina barn men jag har också ett liv utanför mina barn. Som jag är väldigt, väldigt rädd om. Mitt liv med Håkan som ger så mycket av det som SKALL finnas tillsammans med livet med mina barn.

Livet med min förra man gav inte detta "tillskott" av kärlek och gemenskap. Det livet vill jag inte ha tillbaka för allt smör i Småland. Det livet VAR BARA MINA BARN.

Det är det faktiskt inte idag. Idag har jag också ett annat helt fantastiskt liv. Men, men, till syvendes och sist så är det barnen som står så högt på listan att det tar några tomrader innan det kommer något annat. Så är det nu bara med mig.

Och nu har ett av barnen bestämt sig för att flytta utomlands. Tillsammans med sin älskade fästmö. Och jag min dumma strut har hjälpt dom att få detta att gå i lås.

Det har gjort så ont, så ont, så ont. Aha, nu vet jag....det är detta som händer när man äntligen klipper navelsträngen????

Nej, det är det inte, den osynliga navelsträngen går ALDRIG att klippa av. Jag är och förblir en obotlig älskande hönsmamma, curlingmamma, rescuemamma. Så är det bara och det får jag leva med.

Ibland får jag upprepa devisen många gånger: Morsan, det är bara att GILLA LÄGET!

Pissan, Sixten och Ebba. Dessa otroligt charmiga små varelser som ger oss så många goda skratt och så mycket glädje. Att höra en katt spinna, finns det något mer lugnande - inte för mig i alla fall. Finns det en större kärlek och glädje än att bli mött av den gladaste hunden i världen när man kommer hem efter att ha varit och handlat, inte för mig i alla fall.
Fast ibland är det mest stilla djur som antingen sover eller ligger i våra knän eller kollar ut genom fönstren efter folk och fä eller efter fåglar.

Här är några exempel:

Pissan kollar in fågellivet utanför fönstret, tar en tupplur och sedan ut på jakt! Kan meddela att det blev ingen fågelmiddag den dagen heller!