Att vara tacksam är en dygd......

....en dygd att stilla bedja om!

Nu låter det som om jag inte är tacksam men visst är jag det. Alla som följer mig på Facebook, som läser min blogg VET att jag är tacksam. Tacksam för så oerhört mycket....och ändå.....ibland......

Så kommer ändå den där naggen ibland att man ändå inte är fullt nöjd. Det finns alltid något som man skulle önska vore ÄNDÅ bättre!

Ja detta är väl människans akilleshäl. Djuren tänker överhuvudtaget inte alls på det sättet. De ser hur situationen är just nu och anpassar sig till den. Hur den är. De klagar aldrig, gnäller aldrig, sätter inte igång något gräl för att allt inte är perfekt.

Tänkte på detta idag när jag tog min morgonpromenad, på skillnaden på då och nu, på vad som hänt och vad som skiljer sig åt från tidigare liv till mitt liv idag.

Idag njuter jag av livet och kan mjuta av min pensionering i en fantastisk harmoni med mig själv. Med min älskade sambo, med vår hund och katt och livet som blandas i lagom portioner, lägenheten i Göteborg gentemot tysta lugna Stugan på landet. En perfekt kombo!

Och ändå så kan jag ibland gå och tänka att det skulle vara skönt att ha det där....göra det där......åka dit.....saker som jag tror vi alla känner ibland. Att allt inte alltid går "min" väg fast jag gärna vill.

Så lägger jag fokus på detta och kan bli lite "pissed off" för att det inte blir så och visar det också. "katten också att han inte kan tycka som jag"............och egentligen gör han ju det i 95 fall av hundra. Och även om han inte tänker likadant så gör han eftergifter för att jag skall vara nöjd!

Ja då skäms jag! För att jag inte kan vara helt nöjd med det jag har som är det jag i så många år längtat efter, för det jag har runt mig varje dag, för lyckan att få känna sig lugn och i harmoni med livet......

Förlåt mig men jag är trots allt inte mer än en liten människa som både kan känna avund, missnöjdhet, offerkänsla! Ibland....väldigt sällan och tack och lov för det.
För jag har det så förbannat, in i helsike bra! Och jag vet om det och uppskattar det!

Så om jag knyter ihop säcken så blir det väl som min mamma sa:

Du får faktiskt unna dig att någon gång ibland tycka riktigt synd om dig själv, det är en lyx som vi alla har rätt att tillåta oss när hjärtat flödar över!

Tro nu inte att jag är missbelåten just nu, nej det var egentligen att jag tänkte att fy fasen vad bra jag har det och SKÄMS på dig Tinna att du ändå ibland känner missnöjdhet!

Sådana är vi nu trots allt, vi stackars små människor.

 

 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0