Livsdagboken

Ja så har vi då ÄNTLIGEN blivit med bil. Men det har varit en tuff resa. Mest för Håkan som misströstat ett flertal gånger och där luften försvunnit ur honom helt och hållet för att få ny inputtad luft av mig och Magnus.

 

Denna bilbesiktningsresa började i mitten december med att vår gamle trotjänare Mondeon helt la av. Ja inte motoren, men kylsystemet knorrade rejält vilket resulterade i att remmen gick av. Reparationen av detta skulle kosta för mycket, all den stund vi visste att det fanns fler fel som besiktningen inte skulle godkänna  (besiktning senast 31 januari i år) och det därför inte var lönt att fixa. Ja där mina vänner börjar resan!

 

Nu har jag ju förmånen av att ha söner som nästan alltid har en lösning på de flesta problem som en mor kan ha (som oftast rör sig om transport eller datorfrågor och lite annat ditt och datt) och i detta fallet tackar jag Magnus för hjälpen med att vi fått låna hans Volvo V40. Utan den vet jag inte hur vi hade fixat till allt. Detta hände ju innan jul och vi skulle fire jul på landet men det GÅR INTE utan bil. Så än en gång Magnus TACK FÖR LÅNET!

 

Ja så börjar då Håkan leta på nätet efter en bil. Vet ni att det finns miljoner bilar på Blocket. Det vimlar av privata som företagsbilar av alla de sorter och klasser och skick.

 

Som ni säkert anar så riktade sig Håkan i början in sig på enbart Mondeo. Så hittade han en uppe i Falköping som utlovades vara så fin så fin. Med upp till Falköping var Magnus som är otroligt duktig när det gäller att kolla upp allt på bilarna.

 

De kom dit och bilen var allt annat än fräsch. Den var ingenting av det säljaren sagt på telefon. Håkan blev redan där oerhört trött och nedslående. 30 mil helt i onödan.

 

Så började vi leta häromkring. Håkan och jag åkte iväg till en såååå fin Passat i Kortedala. Enda felet var två skönhetsfel i form av små bucklor på sidan och bak. Ok, lät ju bra.När vi kom dit fick jag nästan ett spel. Ett galler saknades fram, en bit av railen var borta, flertal märken och skador och en rejäl spricka i framrutan och det skitigaste jag sett en bil som har varit ute till försäljning. Jag påpekade att "det hade inte skadat med en dammsugning innan vi kom". Hans svar - "Nä jag vet men jag bjuder på det"!!!!! Jaha...okej....det var ju också ett svar! Han hade inte besiktningpappret med sig för det hade han inte hittat. Vi körde till en annan adress där han trodde han kunde ha det och han gick in för att leta, kom ut tomhänt och lovade mejla det på kvällen till oss (det kom ett papper på kvällen men fel papper!!!!!). Vi körde lite till och i en uppförsbacke fick vi "soppatorsk". Hmmm inte ens fylld tank för en testtur...hmmmm. Vi fick igång den igen och kom med nöd och näppe fram till vår bil. Nej den bilen blev det inte.

 

Så åkte Håkan och Magnus ut på en tur runt om i Göteborg och kollade, nu gällde det vilket bilmärke som helst för Håkan, men det hjälpte inte. Tillbaka tomhänta. Ännu en tur och återigen tomhänta. 

 

Så beslöt vi att ta en tur ut till ett par bilar som Magnus hittat på nätet och vi bestämde oss för en blå V70. Inte riktigt vad jag hade tänkt mig i skick mm men för Håkans nervers skull tänkte jag...ja ja vi tar väl denna då!!! Betalade (höll på att gå om intet eftersom han trodde att vi hade falska sedlar med oss när vi betalade. Hans fru fick gå in på Wikipedia för att konstatera hur man ser att tusenlappar och femhundralappar är riktiga....). Ja så körde vi därifrån och kom ungefär 1,5 km därifrån så slutade en cylinder att fungera. Troligen tändspolen trodde Håkan. Vi tillbaka igen, hävde köpet, fick inga kontanter tillbaka för säljaren hade rusat iväg till banken för att kolla att vi inte lurat honom!!!! De gjorde en överföring när Håkan stod intill och fick allt godkänt och klart. Tack och adjö - ingen bil och ingen lånebil heller. Den hade ju Magnus tagit hand om och ställt på sin parkeringsplats och sedan hade han ärenden med Taxibilen....så där stod vi med en plastpåse med det som vi tagit med i "nya" bilen. och kände oss ganska trötta och ynkliga.

 

Det löste sig så klart. Magnus körde upp till sin parkeringsplats, dit vi hade gått, säljaren bodde 5 minuter från Magnus lägenhet (!) en jäkla tur i oturen.

 

Efter det var vi totalt utpumpade. Jag hade en bil kvar - i Ytterby som egentligen var för dyr tyckte jag men jag hade prutat ner priset och tänke...NU ORKAR INTE JAG LÄNGRE. Var inte denna okej så avvaktar vi ett tag med att kola bilar, det här höll på att gå oss båda på nerverna. Bilen kunde visas först klockan halv sju på kvällen. Hem till Sundhammar - vänta - så tillbaka till Ytterby och kom fram..............