Jag fick ett så otroligt ledsamt samtal

Min goa, fantastiska och så oerhört varma och omtänksamma väninna, som jag tyvärr inte har träffat så väldigt ofta de senaste åren men där vänskapen känns så fantastisk ändå, ringde mig igår. Det var ett sådant samtal jag inte vill ha. Ett samtal man aldrig tror man skall få. Men som jag fick.
Älskade, älskade vännen min meddelade att hennes cancer som nu varit borta i över 16 år börjat härja i hennes kropp igen. Har satt sig på ställen som man INTE vill att de skall sätta sig på. Har satt sig på den absolut snällaste, goaste och mest ödmjuka person jag känner. Mitt hjärta blöder och mina ögon vill inte sluta tåras.
Varför, varför, varför käre Herre skall du göra detta mot henne. Hon vill ju vara kvar, hon har en så stor plats i sin familj, hon fyller en så stort vänskapsplats bland alla oss som känner henne. VARFÖR?? "Vi förstår hans vägar bättre ovan där"...ja jag lär få vänta tills jag kommer dit innan jag förstår detta.
Men "sluta aldrig att hoppas och jobba därefter" och det tänker jag heller inte göra. Här skall ageras.
Nu vill jag ha alla tips i världen som jag kan få för att bromsa det hela. Såg häromdagen bl.a. på Malou von Siwerts program "Efter 10" och där var en kvinna som skrivit en bok om mat man skall äta för att undvika, bromsa eller bota olika diagnoer, sjukdomar. Måste hitta hennes namn och få tag i boken. Jag har även en  apparat som ´ger kroppen extra syre för att stärka det egna immunförsvaret (som hon föresten använde förra gången hon drabbades av cancern). Den skall jag också se till att hon får och använder. Ja det finns säkert fler tipps och saker jag kan göra (och allt tas emot med stor tacksamhet) men framförallt skall jag ge allt vad jag kan av kärlek, vänskap, värme och stöttning. Nu släpper vi inte taget utan nu spottar vi i nävarna och tar till oss HOPPET med full kraft!


Vän! I förödelsens stund, när ditt inre av mörker betäckes,
När i ett avgrundsdjup minne och aning förgå,
Tanken famlar försagd bland skugggestalter och irrbloss,
Hjärtat ej sucka kan, ögat ej gråta förmår;
När från din nattomtöcknade själ eldvingarne falla,
Och du till intet, med skräck, känner dig sjunka på nytt,
Säg, vem räddar dig då?- Vem är den vänliga ängel,
Som åt ditt inre ger ordning och skönhet igen,
Bygger på nytt din störtade värld, uppreser det fallna
Altaret, tändande där flamman med prästerlig hand? --
Endast det mäktiga väsen, som först ur den eviga natten
Kysste serafen till liv, solarna väckte till dans.
Endast det heliga Ord, som ropte åt världarna: "Bliven!"
Och i vars levande kraft världarna röras ännu.
Därföre gläds, o vän, och sjung i bedrövelsens mörker:
Natten är dagens mor, Kaos är granne med Gud.


Erik Johan Stagnelius,
född 1793-död 1823,
Svensk Poet.



Kommentarer
Postat av: Roger

Men Tinna, känner så stark med dig. mina tårar rinner på min kind när jag läser om din själsvän. Om jag har läst rätt så kan man svälta ut cancer celler genom att man utesluter kolhydrater helt, då får dom ingen näring och kan inte växa till sig.

Skall försöka ta reda på blad som man kokar och dricker, det skall också ha en effekt på cancern.

Kram.

2011-12-11 @ 06:42:44
Postat av: Anna-Lena

Hej hjärtat mitt. Jag kan inte med ord säga hur ledsen jag blir när jag hör detta. Jag vet att jag inte kan göra speciellt mycket, men du vet ju att jag finns. Man kan ju tycka att du har haft nog med motgångar, men förmodligen tycker vår herre att du är rätt människa att lägga allt hos eftersom han litar på att du fixar detta???!!! Stora kramar från mig till dig



2011-12-11 @ 11:28:16
Postat av: Anonym

Tinna!! Finns det nåt i vår värld som kan hindar denna hemska sjukdom..Tårar hjälper inte !! Det vet vo mycket väl..men beskeden är desto mer smärtsamma..Vi måste bara acceptera att livet har sin gång hur ont det än gör..Och allt är mening..Smärtsamt eller ej..De tär så livet är...// Kramar Lotta

2011-12-11 @ 17:28:25

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0