Livsdagboken

TILL ER SOM HAR SMÅ BARN IDAG

 

Jag har gjort en resa. En otrolig resa! Nu kan jag berätta!

 

En fantastisk resa!

 

En resa genom fyra helt olika gossar! Oj oj oj vad olika dom är och ändå såååå lika! Genom helt olika skeden i mitt liv!

 

Ja denna resa är genom mina söner. Genom deras uppväxt. För vad jag kämpat för, för att de skall få det så bra DET ÖVERHUVUDTAGET GÅR ATT FÅ!

 

Jag har naturligtvis inte lyckats i allt (vilken förälder lyckas med det)....men jag tror faktiskt att jag lyckast med det som är viktigt för mig!

 

Det lilla, det kostnadsfria, det som inte går att köpas, det som kräver en massa engagemang men ingen vinst i pengar, det som kräver tid, tid från karriärstiden, det som skiljer kvalitet från kvantitet........jusst det T I D.

 

Tiden är det som vi föräldrar idag äntligen inser att det faktiskt är det viktigaste ett barn behöver....äääääntligen!

 

Tid, kärlek och bestämda regler. Inte militär disiciplin men trots allt regler.

 

När jag hade nio dagbarn (och tre egna barn) gällde det att visa var reglerna gick. Jag jämförde det med en balkong (ja, jag vet, inte min uppfinning men såååå bra), att om det inte finns ett räcke på balkongen kan du inte släppa ut barnen! Så klart! Så sätt upp ett räcke, regler och förklara VARFÖR så kan du släppa ut ett helt fång ungar från balkonen från 40:e våningen. Jag TROR (se nu vad jag skriver....tror) att jag jort detta. Ingen förälder, som får barn och utan utbildning, har ingen aning...men vi tror och ser....att vi faktiskt gjort rätt!!!

 

Min resa idag har landat i en tillvaro av LUGN, HARMONI, en resa där jag nu äntligen fått TID, hittat rätt!

 

Har mina ungar som både söner OCH kompisar (jag kommer alltid att vara mamma till mina söner tills den dag jag är är helt utan medvetande).

 

Jag har fått erfara att jag duger, precis som den jag är och inte för den prestation jag utför.

 

Att förlora hela sitt stöd när jag var 23 år (och en stor släkt på den andra sidan) har satt sina spår. Håkan Janssson.....du har fått mig på banan igen och alla mina jobbiga, självdestruktiva dagar är över sedan länge. Mycket tack vare dig och MYCKET tack vare mina söner! Jag tror inte dom förstår vad de gjort...men JAG vet!

 

Nu är jag stark, starkare än någonsin, känner bara en liten, liten förlust.....tänk om jag haft denna resan långt, långt tidigare.....var hade jag varit då?????