Året 2017´s sista dag

Sista dagen på detta år – 2017.

 

Ett år fyllt av så mycket glädje och så otroligt mycket sorg.

 

Glädje för det som sker i min lilla värld och sorg för det som sker i vår stora värld.

 

Funderar över om man kunde skicka upp de där hetsiga, frustande ledarna i en rymdraket så de fick skåda vår fantastiska jord, så där från ovan och hur de skulle tänka då. När de ser på denna fantastiska blåa jord, denna så otroligt vackra jord och faktiskt den enda jord vi har. Går denna åt helvete, ja då har vi faktiskt ingen ersättare. Då är det definitivt slut!

 

Om de såg på jorden som många med mig gör, hade de tänkt om, tänkt rätt? Hade de förstått att det de håller på att lämna över till våra barn och barnbarn är kanske INGENTING!

 

Den sorgen känner jag tungt, mycket tungt i mitt hjärta. Den sorgen är den svåraste av alla sorger. För den sorgen är så ofantligt stor och så fruktansvärt skrämmande och ofattbart!

 

Jag fick ta del av en liten 6-årig gosses nedskrivna önskan som lämnades i en insamlingslåda i kyrkan. Av allt han kunde önskat till sig själv så stod det på lappen ”FRED PÅ VÅR JORD”! När man är bara 6 år och har detta i tankarna då har vi väl ändå kommit alldeles, alldeles för snett i världen.

 

Mina önskningar inför det nya året är först och främst den största önskan om att vi får mer lugn, mer kloka och genomtänkta vuxenbeslut, både i det stora och det lilla. Mer glädje, mer omtänksamhet, mer osjälviskhet, mer gemenskap för de utsatta i vår värld.

 

Självklart är min önskan också väldigt, väldigt stark gällande min egen familj att de alla ska må bra, få känna lycka och kärlek, att alla är måna och rädda om varandra. Att vi lär oss att det faktiskt inte är så hemskt eller farligt att använda orden FÖRLÅT, TACK, JAG BEHÖVER HJÄLP, JAG GILLAR/ÄLSKAR DIG! Det kan vara svårt första gångerna men övar man sig bara så går det lättare och lättare…jag fortsätter öva!

 

Hur mår jag själv då, jo tack oförskämt bra med tanke på allt elände jag skrivit här om. Jag äter mig mätt varje dag (lite för mycket av det goda ibland dock, måste bli ändring på det till 2018), jag har tak över huvudet (gånger två till och med) där det är både varmt och vackert runt om mig, Jag hör ordet ”älskling/ jag älskar dig” flera gånger om dagen och säger det nog fler gånger tillbaka. Jag känner sådan stolthet när jag ser på mina barn, vad det vuxit upp till och kan ibland förundras över hur de ändå blev så här himla bra vuxenindivider. Jag känner oerhörd tacksamhet över mina många och fantastiska vänner som ger mig så många härliga samtal och skratt.

 

Jag njuter så av allt det goda i livet även om jag också såklart har stunder där jag behöver lite själavård. Ibland blir det helt enkelt att jag tycker lite synd om själv, tillåter mig själv en liten stund av självömkan (då åker till och med den sticksiga offerkoftan på en stund) och se, rätt som det är jag inne i något som upptar hela min tankegång och så var det glömt….vad det nu var jag var så bedrövad över! Nej, jag är och har aldrig varit en person som hänger läpp. Jag brukar tänka att om du väntar någon timma ska du se att du inser att det faktiskt inte var så allvarligt.

 

Oroar mig gör jag naturligtvis men inte över mig själv, mest gäller det min familj. Så fort jag hör att något i familjens röster inte är som de brukar vara, då springer den där orosråttan fram och tillbaka i kroppen som om den fått fnatt. Då brukar jag tänka på devisen som sonen Johan en gång gav mig ”90 procent av det du oroar dig för mamma kommer troligtvis aldrig att ske och de där resterande 10 procenten kommer att ske antingen du oroar dig eller inte”! Visst är han klok min son. Eller som jag läste på en sådan där ”klok”-sida att ”oro är den ränta vi får betala när vi lånar bekymmer av framtiden”.  

 

Så till slut inser jag att jag skall göra vad jag kan i kampen för en bättre värld, allt vad jag den lilla människan kan göra men gå omkring och oroa mig skall jag INTE GÖRA. Jag skall leva varje dag fullt ut och ta tillvara på livet med hela mitt hjärta. Äta gott (men lite klokare), dricka gott (men lite mindre), dansa desstomera (bra för flåset), promenera oftare och njuta av vår vackra värld och känna att jag lever här och nu med full vetskap att vi har bara en värld och ett liv och varken världen eller livet går i repris!

 

Gott slut min fantastiska familj och mina härliga goa vänner. Inte långt kvar tills vi åter får börja träna på att INTE skriva 2017 utan 2018 och då tjoar vi alla till varandra GOTT NYTT ÅÅÅÅÅÅR

 

 

 

 


Kommentarer
Postat av: Ellen Delin

Gott nytt år!

2017-12-31 @ 13:20:53
URL: http://ellendelin.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0