Tänker på dom man saknar.......

....alla dom som inte finns här hos oss längre! Låg i morse och fick en så stark längtan efter min pappa. Han som var mitt allt, min trygghet och min glädje. Bara pappa fanns så var allt perfekt. När han dog, helt utan förvarning, så trodde jag att min värld skulle totalrasa. Det gjorde den nu till stora delar också men man går ju trots alla sorger, vidare i livet.

Jag tänker på min bror som också lämnade oss knall och fall. Han var bara 24 år när han dog. Pappa var 59 år. Dessa två saknar jag ofta. Min lillebror och jag var väldigt nära varandra och det kändes på något sätt som om alla dom jag älskade mest av allt sa adjö, adjö!!!

Min syster lämnade det här jordelivet när hon var 39 år! Hon mådde däremot inte alls bra. Åkte ut och in på rehab både för alkohol- och tablettmisbruk och kom ut varje gång som en helt ny människa. Det varade tyvärr aldrig länge, snart var hon tillbaka igen där hon dövade ångesten med droger! Så en kväll orkade hon inte mer, tog en överdos och kroppen kolapsade.

Min mamma levde fram till 1982, hon blev 69 år! Stackars, stackars mamma, hennes kropp var slut och hon orkade inte mer. Efter att pappa dött 1970 så träffade hon en ny man 1979. 1980 flyttade de tillsammans och 2 månader sedan dog han i en hjärtinfarkt. Mamma orkade inte mer. 1,5 år efter att han dött fick mamma en hjärnblödning och efter 3 dygn i koma så lämnade hon oss helt.

Tänk att få ha mina försäldrar, min bror och syster här och fira påsk!!! En enda gång bara. Krama om dom och tala om hur mycket jag saknar dom. Få visa dom hur jag har det idag, att jag mår så otroligt bra och lever ett så underbart liv tillsammans med min Håkan. Att få berätta om hur bra det går för alla sönerna och deras respektive flickor. Skratta år hur lik jag är min mamma, mer och mer för varje år.

Ja nu går ju inte det så klart, kanske ser dom uppe i sin himmel och följer sin dotter/syster och hennes telningar.

Kanske är det därför som jag har så stort behov av min familj och att få umgås ofta, ofta. Att få kramas, tala om hur mycket jag älskar dom, ge dom allt det som mina inte hann att ge mig. Ja, kanske är det så.

Och nu skall jag ha de mina och Håkans son och flickvän här idag. Imorgon kommer Per och Henna som inte kunde komma idag eftersom det är bilmässa i Jönköping och dom skall ner med några kompisar. Stefan och Michaela får jag vänta med att krama tills jag kommer dit den 25:e.

Och så skall jag krama de mina som inte är här, i tankarna!




Kommentarer
Postat av: Satu

Massa kramar till dig! Jag kan förstå lite hur det känns. Du måste sakna dom så oerhört, men du har även tur som har sådana härliga ungar med käresta och en Håkan nära :)

Jag finns här med om du vill ha kramar!

Hoppas du haft en fin påsk!

2012-04-09 @ 18:58:55
URL: http://www.satuknape.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0